Remkilen & Malstabodarna

ATT HA EN RAPPORTERANADE HUND, ÄR DETSAMMA SOM ATT DRICKA EN KALL ÖL I BASTUN

Hur får man en hund att rapportera, frågar sig många av mina vänner.

Jag har under många Âr haft turen att få äga flera hundar som har rapporterat spontant utan träning från min sida.

Några teorier som jag har omkring detta fenomen, eller egenskap som det heter hos en hund,

det finns i linjerna.

Hunden är väldresserad och stöter aldrig en fågel efter att den har tagit ett fast stånd, d.v.s. tjuvreser aldrig

En del linjer låser sig inte på stånd, de har inte lika mycket ståndanlag som t.ex. pointer och engelsk setter. Därmed har de lättare att lämna ett fast stånd (inget negativt om de hundar som har hårda ståndanlag).

Det finns säkert fler parametrar som styr det hela men jag går inte vidare i resonemanget.

Numera tränar jag alla hundar enligt ett visst upplägg. Jag tycker om när hundarna själva inser, när husse inte hittar mig då hämtar jag honom så att jag får resa fågeln.

Jag börjar när valpen är liten och den behöver bara förstå att den skall sitta vid matskålen. Därefter invänta matsignalen (som är kommandot "Ja"), du använder samma kommando som du skall använda vid avance på fågel.

När valpen lärt sig proceduren vid matskålen går jag vidare.

Valpen har fått kommandot sitt, jag har satt ned matskålen på golvet. Då går jag in och sätter på TV i rummet bredvid.

Oftast kommer hunden och kollar, undrar, vart gick du, har du glömt bort mig?

Hunden får gärna komma flera gånger och efter ett tag frågar jag vad den vill. Vanligtvis springer den in köket och sätter sig framför sin matskål, då skall du ge denoordentligt med beröm och därefter ge den kommandot "Ja".

När hunden kan detta har man fått en hund som är stabil och kan invänta ett kommando även om den är jättehungrig (samma som när hunden står för fågel, se nedan).

När de blir äldre lär jag hundarna att sitta på visselpipa, börjar från en meter till 3 - 400 meter. Jag går alltid till hunden och löser kommandot i hundens närhet. De skall sitta kvar de minutrar det tar att gå de trehundra metrarna.

Jag går många många mil med hundarna i koppel, för att få total lydnad i min närhet.

När hunden kan detta tränar jag även reviering i skog och p fält utan fågel. Jag tränar sitt på pipa i de jaktliga miljöerna för att befästa det rejält.

Sedan kommer den stora dagen när man skall tills fjälls och träffa på fågel första gången.

Det är en höjdare!

Oftast blir det inte som man har planerat men numera får jag stopp på hundarna till 90% av fallen vid första fågelkontakten. Ibland står de redan i första kontakten med fågel.

Åter till rapportering, för nu skall vi börja jaga med hunden och då skjuter jag den första fågeln eller alla de står för redan första gången. Jag skottränar inte hundarna utan jag skjuter fågel för dem vid första fågelkontakten så att de förknippar skottet med fågel.

Vi delar på ansvaret hunden och jag

Hundens jobb är att stå för fågel och att sitta när det skjuts och husses jobb är att träffa villebrådet.

Är hunden lugn i flog och inte tjuvreser så är allt väl, då har man lagt en bra grund och man har en bra prov och jakthund.

Olika sätt att träna in rapportering:

Man kan vissla in hunden där den står, man gömmer sig så hunden inte ser vart man är och då ser man vad som händer, det händer att en del hundar reser fågeln och kommer sedan in till husse eller matte (inget bra resultat). Inga fler försök med den varianten (kanske senare).

När hunden kan apportera så kan man prova denna variant, man hänger en fågel i ett träd högt så hunden inte når den. Man skall själv inte se villebrådet när man sänder i väg hunden utan den hänger i skogen utom synhåll. Man går till hunden och säger apport och hunden hittar fågeln men kommer inte åt den och har man tur så kommer hunden tillbaka och försöker visa vart den finns, man följer hunden till platsen där man hängt upp fågeln och ger den beröm (samma som vid matskålen).

ïHar man en hund som är mycket ståndfast stå och vänta är en bra variant. Har man tur så kommer den och hämtar dig (spontan rapportering).

Lycka till